Centrumkyrkans tillkomst
Tanken på en ny kyrka i Bjuv hade under många år varit en dröm för många medlemmar. De gamla lokalerna
"Betania"
och "Tabor" hade tjänat som gudstjänst- och ungdomslokaler sedan slutet av
1800-talet. Inom Bjuvs
Missionsförsamling togs frågan om en ny kyrka upp i början av 1960-talet.
En arbetsgrupp tillsattes 1963
för att utreda byggnadsfrågan. Vid årsmötet 1966 beslöt församlingen att
sälja sin fastighet Tabor och
den 22 maj 1966 hölls den sista gudstjänsten i Tabor.
Samarbete mellan Metodist- och Missionsförsamlingarna
En första överläggning beträffande framtida byggnadsplaner hölls februari 1966. Under våren 1968 övergick
samtalen mellan församlingarna till förhandlingar om gemensamt byggande av kyrka och samordning av
församlingarnas arbete. Den 16 augusti 1968 hölls ett avgörande sammanträde för att genomarbeta de punkter
som bedömdes väsentliga för ett framtida gemensamt församlingsarbete. Den 5 december fortsatte
överläggningarna
med MKs och SMFs distriktsföreståndare Sixten Lindell och
Sven Hansson. Resultatet
blev en gemensam rekommendation til respektive församlingars årsmöten 1969 -
nämligen att samordna gudstjänster
från och med 1 februari 1969, att bilda en gemensam ekumenisk församling,
att gemensamt bygga ny kyrka och att
tillsätta gemensam pastor.
Den 8 februari 1970, då Bjuvs Frikyrkoförsamling bildades blev en historisk dag för de lokala
församlingarna,
men också för respektive samfund på riksplanet.
Tomtfråga och byggande
På våren 1966 gjordes ansökan om förvärv av den nuvarande tomten. För att underbygga denna ansökan fick
arkitekterna Blasberg och Jais-Nielsen i uppdrag att göra ett förslag till tomtdisposition.
Den 11 februari 1966 framlades den första idéskissen. Flera uppvaktningar gjordes under 1966 och 1967 och
resultatet blev att kommunalnämnden beslöt att reservera den aktuella tomten för uppförande av en kyrka
och
den 28 januari 1967 fattades beslut om köp av tomten Enhörningen nr 4.
Många hinder
När den 25%-iga investeringsavgiften för så kallade "oprioriterade byggnadsprojekt" infördes under
1967
motiverade detta den framflyttning av byggnadsplanerna och först sedan avgiften upphörde den 1
november
1968 fick projektet ny fart. Investeringsavgiften ersattes av igångsättningstillstånd från
Länsarbetsnämnden.
Ansökan gjordes första gången den 10 september 1968, men det blev avslag.
Efter personliga uppvaktningar
hos Länsarbetsnämnden och förnyad ansökan i januari 1969 erhölls
igångsättningstillstånd under förutsättning
att arbetet påbörjades senast den 1 september 1969.
Nu följde ett intensivt arbete med projektering av kyrka, insamlingsarbete, församlingsbildning, stadgar
m.m.
Beslut fattades i Missionsförsamlingen och i Metodistförsamlingen den 28 augusti respektive 6
september
1969.
Genomförande
Markarbetena påbörjades den 1 september och det officiella första spadtaget togs av John Ahlstedt
och
Gustaf Kjernald den 23 september i ljuset av brinnande facklor och till musik av
Bjuvs Musikkår.
En lång och sträng vinter låg framför, men slutbesiktning kunde ske planenligt
den 24 mars 1970.
Byggande och finansiering
Kyrkan uppfördes på totalentreprenad av Hermanssons Byggnads AB med Bengt-Åke Söderholm
som
platschef. Byggnadskommittén bestod av Lars Medin, Stig Nilsson, Ingvar Peterson och
Torsten
Ridemark.
|
|
Tack vare en kraftig subvention från entreprenören och diverse bidrag från leverantörer och installatörer
kunde kyrkan byggas inom budgeterad kostnadsram på 775.000 kr inkl. inventarier. Låneskulden var från
början
ca 200.000 kr. Kyrkan var skuldfri 1980.
Ingvar Peterson
Senast uppdaterad 031212 Webmaster