Historik

Väckelsearvet från 1800-talet

Bjuvs Missionsförsamling

När den kristna folkväckelsen drog över vårt land i slutet av 1800-talet nåddes också Bjuv i någon mån av denna. Redan 1879 började en grupp människor samlas i hemmen till evangeliska möten - dels hos C.W. Stråhle, dels hos Per Larsson i Selleberga. Mötena hölls tillsammans med "de Lutherska vännerna".

Församlingen bildas

I början av 1890 beslöt missionsvännerna att utse en kommitté med uppdrag att utarbeta stadgar för en organiserad församlingsgemenskap. Den 23 mars 1890 beslöt missionsvännerna att bilda Bjuvs Evangeliska Missionsförening och antog stadgar. 16 personer anslöt sig till föreningen och Carl Wilhelm Stråhle valdes till ordförande.

Missionshus byggs

Redan från början var lokalfrågan brännande, och fastän medlemmarna var "fattiga på detta jordiska", beslöts redan den 7 april 1890 att låta uppföra ett missionshus. Konsul P. Ohlsson i Helsingborg, som var positiv till den kristna verksamheten, överlät fastigheten Bjuvstorp 6:61 på 700 kvm till föreningen för en köpeskilling på 1.200 kr som senare reducerades genom att konsul Ohlsson efterskänkte halva beloppet. Arbetena kom snabbt igång. En byggmästare från Åstorp anlitades. Trots att Kropps Stenkols AB skänkte 100.000 tegel till huset och en gåva på 1.000 kr och stora frivilliga arbetsinsatser blev skulden 8.000 kr. Men 1917 var föreningen skuldfri.

Barn- och ungdomsarbete

Redan 1891 startades söndagsskola med ett 30-tal elever som sedan växte snabbt för att 1955 vara upp i ett 80-tal elever. Regelbundet ungdomsarbete startades i början av 1900-talet med ett 20-tal ungdomar. 1939 startades scoutverksamhet med beteckningen "Våra Flickor - Våra Pojkar", senare SMU-scout. Under många år hade verksamheten mer än 100 barn och ungdomar i de olika grupperna.

Medlemsutveckling

Medlemmarnas antal, som från början var 16, ökade genom åren till drygt 40 medlemmar.

Lekmannarörelse

Under de första åren byggde verksamheten på lekmannainsatser. 1914 fick föreningen sin förste pastor, C.D. Holmgren som verkade till 1917. Efter en del vakansperioder fick församlingen fast pastor från 1940-talet med Gunnar Jacobsson, Erik Nylander, Bo D. Landberg, Arne Elvingsson, Erik Gunnarsson, Lage Jennervall och John Ahlstedt.

Samarbete med Billesholm

Redan 1887 hade Billesholms Kristliga Missionsförening bildats och i början av 1900-talet hade föreningen närmare 100 medlemmar och ett mycket rikt sång- och musikliv. Barn- och ungdomsarbetet omfattade som mest ca 300 ungdomar. I samband med den stora depressionen på 1930-talet drabbades Billesholm av stor utflyttning och medlemsantalet sjönk kraftigt. År 1966 upplöstes församlingen och de kvarvarande medlemmarna gick in i Bjuvs Missionsförsamling.

Ny kyrka - ny församlingsbildning

I mitten av 1960-talet aktualiserades lokalfrågan och 1966 fattades beslut om att bygga ny kyrka. Missionshuset Tabor, som varit församlingens andliga hem sedan 1890 hade tjänat ut och den sista gudstjänsten hölls i Tabor i maj 1966.

Ingvar Peterson


Bjuvs Metodistförsamling

Under 1700-talet uppstod i England en väckelserörelse inom den engelska kyrkan, som är början till den kyrka som i våra dagar finns i all världsdelar och som bär namnet Metodistkyrkan. Sin största utbredning har kyrkan idag i USA och i många U-länder. Namnet metodister fick man först som en spydig benämning på sig därför att man var så nogrann och metodisk i sin gudsfruktan. De mest kända personerna under den första tiden var bröderna John Wesley, predikant och ledare, och Charles Wesley, psalmdiktare.

Metodismen till Sverige

Till Sverige kom metodismen först genom Georg Scott och Samuel Owen från England på 1830-talet, men någn församling bildades inte då. Först när svenska utvandrare i Amerika kommit i kontakt med Metodistkyrkan där och senare återvände till Sverige bildades de första församlingarna i Stockholm och Göteborg 1868.

Församlingsbildning i Bjuv

Till Bjuv kom metodismen år 1874 då en hemvändande emigrant från Amerika blev anställd som tolk bland engelska gruvarbetare vid den nyligen öppnade gruvan i Bjuv. Hit flyttade också ett par familjer, som på andra platser i Sverige kommit i kontakt med metodismen. Församlingen bildades 1874 av 12 personer och fick till en början en egen gudstjänst lokal i "Vibeskriget", som man använde några år innan man fick möjlighet att köpa tomt av konsul Ohlsson, som ägde mark längs den nybyggda järnvägen. År 1892 påbörjades bygget och redan efter några månader var kapellet färdigt och församlingen fick flytta in i Betaniakapellet vid nuvarande Järnvägsgatan.

Ett unikt dokument finns bevarat från den första tiden, nämligen Kongl. Majt's resolution om tillstånd för församlingen att inrätta en godkänd metodistförsamling med rätt att förrätta kyrkliga handlingar som dop, nattvard, vigsel och begravning. Denna handling utfärdades på Stockholms slott den 6 augusti 1881 och är undertecknad av Oscar II.

Från Bjuv fördes metodismen vidare till andra platser i närheten. Församlingarna i Råå, Helsingborg och Höganäs bildades av medlemmar som flyttat från Bjuv till dessa platser.

Söndagsskola och ungdomsarbete

Redan från början startade församlingen söndagsskola och var säkert den första, som började ordna något för barnen i samhället. Ungdomsarbetet utvidgades och en ungdomsförening bildades 1894 och 1916 bildades en juniorförening. Flera generationer bjuvsbarn har fått en god gemenskap med jämnåriga på sin fritid och också tidigt fått ta emot bestående intryck av gudsförtröstan och ansvar för varandra. Under 1920--1930-talen upplevde man ett ökande intresse bland Bjuvs befolkning och ofta var kapellet fullsatt och församlingen växte. Under 1950--1960-talen genomgick fastigheten en grundlig inre ombyggnad. Församlingssal inreddes och ungdomslokalerna förbättrades.

Ny kyrka och församlingsbildning

I slutet av 1960-talet förstärktes samarbetet med Bjuvs Missionsförsamling och detta ledde fram till ett samgående mellan församlingarna 1970 och byggande av Centrumkyrkan.

Stig Nilsson



Senast uppdaterad 031212 Webmaster